hej allihopa där ute😀 jag är en löparkvinna på 40 år och detta är lite av min nya livsresa.👍
Nu ska vi se.. Blogga .. 😅. Vad spännande att få skriva om mig själv och mitt liv,mina alla barn och hur vi tacklar deras/våran vardag men framför allt vill jag skriva om min kamp mot mina mål för att klara mer än jag bör göra. 

Jag har Reumatism och Artros i både rygg,höft ,knän, händer mm sen trasig höft och en svag benstomme. 

Min vändpunkt i livet var för 3 år sedan ,när jag mådde så galet dåligt, hade smärtor dygnet runt och kunde inte komma upp ur sängen utan starka smärtstillande. 

Detta var och blev för mycket efter alla år. Ville inte leva . Men på något sätt hittade jag min inre styrka och bestämde mig för att sluta med tabletterna ,hur ont det än skulle göra och börja motionera. Har aldrig kunnat träna ,inte ens när jag var liten då jag hade för korta hälsenor o inte kunde springa. 

Vägen mot ett bättre liv var långt. Långt och svårt.

Jag tog mig ut och gick längre promenader och återhämtningen var ibland flera dagar , men ge upp gjorde jag inte. Ändrade min kost så jag skulle gå ner i vikt med. Började med Lchf och Äggdieten. Vätskan rann ur kroppen men vikten stod still. Jag tog bort socker och mjöl och efter några dagar kändes lederna mycket lättare och jag började små jogga , kom inte långt men glad att ens kunna. Återhämtningen vart lättare o lättare. Tillslut började jag komma upp i längre distanser som 3km 😂,det var ju rena Maratonet för mig. 😅. Vikten stod still men menjag hade det så mycket lättare med träning och mitt liv hade plötsligt blivit mer normalt . Bokade in stockholmshalvmaraton i september 17 men tyvärr hade jag övertränat foten men tog mig runt med min underbara man som cyklade brevid och peppade mig hela vägen i 9 grader o spöregn. Jag hade en smärta från helvetet nen bara bita ihop. Var tvungen att klara detta lopp . Måste måste... höll på att ge upp flera gånger, grät och skrek åt mig själv, folk måste trott jag var helt galen 😂😂. Men om jag inte tog mig runt skulle jag nog gett upp och därmed livet i sig. Efter 17 km så fick som en extra styrka och plötsligt kubbade jag den sista lilla biten med en kamera man i baken och folk som kom fram och berömde den snabba målsputen ,men med galet dålig tid😂. Men jag VANN!!!!🎖🎖🎖🎖 min första tävling i mitt liv och jag vann över mig själv. Nu Kan det bara bli bättre, jag kan bli bättre och nu är jag snabbare än jag nånsin trott jag kunde bli. Kom in i mål och hela min familj stod på mållinjen och de var så stolta och jag kunde inte hålla ihop mera😔🙏 . Kunde inte gå på foten mer och 6 månader utan träning .. deprimerad. Men nu är jag på g igen och har sprungit Tjejmilen 21km i april och var pigg o glad efter . Nu är mitt mål Stockholms halvmaraton den 15:e september och då är det tiden som ska slås.. 😀😀. 2:25 är mitt mål . 2:43 är mina förra.

 
 
 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress